Antroposofiska S�llskapet och Fria H�gskolan f�r Antroposofi

 

En fr�gest�llning som har stor aktualitet idag �r den om hur m�nniskor kan och ska samarbeta med varandra. Fr�gan om p� vilket s�tt de enskilda medborgarna i Europas l�nder ska samverka via sina l�nders regeringar �r ju den grundl�ggande fr�gan bakom EU-bildningen. Dessutom ifr�gas�tts den parlamentariska demokratins ber�ttigande i tider d�r m�nniskor inte l�ngre har f�rtroende till sina "f�rtroendevalda" politikerna. Hur samverkan inom nationalstater, mellan nationalstater och mellan nybildade stater ska se ut �r inte alls en g�ng f�r alla l�st.

1924 tog Rudolf Steiner ett initiativ som kan ses som ett exempel p� hur samarbete mellan m�nniskor skulle kunna se ut. Detta var - s�rskilt vad det g�llde Tyskland - under en ganska kaotisk tid d�r dessa fr�gest�llningar var minst lika br�nnande som idag.

Steiner formulerade med principerna f�r "Allm�nna Antroposofiska S�llskapet" och "Fria H�gskolan f�r Antroposofi" ett f�rslag till hur samverkan mellan principiellt helt fria m�nniskor skulle kunna se ut. Han ville med detta skapa en yttre form som motsvarade verksamheten som existerade p� den tiden men vi kan ocks� se det som f�rebildliga former f�r m�nsklig samverkan �verhuvudtaget.

Steiner utgick i allt det han gjorde fr�n att m�nniskan �r ett "frihetsv�sen" dvs en varelse som kan f�rh�lla sig fritt. Detta inneb�r i sig att hon ocks� kan v�lja mellan � ena sidan att vara s� fri hon kan vara och � andra sidan att inte vara fri och l�ta sig styras av allehanda krav som kan komma utifr�n eller vara nedlagda i hennes egen sj�lsv�rld. Fri betyder h�r att kunna ta ansvar f�r sina handlingar och inte skylla p� n�gon annan. Fri inneb�r att kunna v�lja att g�ra n�got som �r fruktbart f�r andra eller n�got som �r f�rst�rande f�r andra. Man kan s�ga: Om m�nniskan �r fri �r hon ett helt �ppet v�sen d�r inget �r fastlagt vad det g�ller hur hon kan utvecklas vidare.

Att se p� m�nniskan p� detta s�tt inneb�r att man �r klar �ver att f�rverkligandet av denna "frihetsm�jlighet" �r en utvecklingsprocess som inte sker av sig sj�lv. Det lilla barnet har �nnu inte den sj�lvmedvetenhet som �r f�ruts�ttningen f�r att gripa fritt in i livet. Som vuxen m�ste man hela tiden p� nytt ta tag i sig sj�lv f�r att f�rh�lla sig fritt och f�rs�ka handla fritt gentemot omv�rlden. M�nniskans framtid �r inte "f�rs�krad", vare sig som m�nsklighet eller som individuellt v�sen. Ist�llet f�r att vara f�rs�krad finns ist�llet obegr�nsade m�jligheter och inom m�jligheterna ligger t.ex. att intressera sig f�r helheten eller att bara intressera sig f�r sig sj�lv.

Man kan urskilja tv� steg i f�rverkligandet av frihetsm�jligheten. Det ena �r att man intresserar sig f�r omv�rlden, f�r m�nniskor och fritt f�rh�ller sig till detta utifr�n en sj�lvuppfattning om vem man �r och vad man vill g�ra. N�sta steg �r att ansvarstagandet stegras s� att man vill samarbeta med andra m�nniskor och tillsammans med dem ta ansvar f�r genomf�randet av olika projekt. Rudolf Steiner skapade arbetsformer med utvecklingsm�jligheter f�r b�da dessa f�rh�llningss�tt: Det Allm�nna Antroposofiska S�llskapet och Fria H�gskolan f�r Antroposofi.

Inom Antroposofiska S�llskapet m�ts de m�nniskor som intresserar sig f�r antroposofi och f�r att tr�ffa andra m�nniskor som ocks� g�r det. Inneh�llet i arbetet inom Antroposofiska S�llskapet �r allts� sj�lva antroposofin. Det som Steiner ville var allts� att skapa ett forum f�r m�nniskor som genom att de s�ker svar p� fr�gor om m�nniskans verkliga v�sen kommer i kontakt med antroposofin. Men detta forum (som p� svenska blivit �versatt till Allm�nna Antroposofiska S�llskapet fr�n tyskans Allgemeine Anthroposophische Gesellschaft) skulle vara ett fritt forum. H�r skulle m�nniskor som inspirerats av antroposofi kunna m�tas under former som ocks� motsvarar en antroposofisk m�nniskosyn. Friheten skulle g�lla hur man blir medlem - att alla som �r intresserade och ser n�got ber�ttigat i att det finns verksamheter som bygger p� antroposofi - som Fria H�gskolan f�r Antroposofi - kan vara med. Friheten skulle inneb�ra en r�tt att f� ta del av det som h�nder i detta "s�llskap".

I dag sker verksamheten i detta Allm�nna Antroposofiska S�llskap - d�r "Allm�nna" st�r f�r allm�nm�nsklig - dels genom en styrelse f�r helheten som har sitt s�te i Dornach i Schweiz och dels genom att man ocks� i varje land som har medlemmar bildar nationella avdelningar, sk. landss�llskap med en egen styrelse f�r varje land d�r man i fri autonomi samverkar med styrelsen i Dornach. Denna styrelse i Dornach har inga egentliga maktbefogenheter gentemot sina medlemmar. Medlemmarna kan dessutom sammansluta sig i mindre grupper inom ett land f�r att tr�ffas inom ett arbetsf�lt eller ett mindre geografiskt omr�de. Hur arbetet sen ser ut inom en s�dan grupp och inom ett land beror helt p� de m�nniskor som �r med d�r. Full frihet finns vad det g�ller formen och inneh�llet, det enda �r att det inte direkt ska strida mot det Allm�nna Antroposofiska S�llskapets grundl�ggande principer. Det arrangeras t.ex. kurser och konferenser �ven f�r andra intresserade ut�ver medlemmarna sj�lva.

Steiner tog �ven initiativet till att bilda Fria H�gskolan f�r Antroposofi - Freie Hochschule f�r Geisteswissenschaft. Denna H�gskola b�rs av Antroposofiska s�llskapet och �r ett slags centrum f�r arbetet d�r. Med detta skapade Steiner ett arbetsorgan f�r de m�nniskor som i f�rh�llande till antroposofin ville g� det andra steget i frihetsf�rverkligandet, n�mligen steget fr�n att intressera sig f�r andra till att samarbeta med dem.

Medlem i denna H�gskola kan en medlem i Antroposofiska S�llskapet bli som varit med en tid - vanligen tv� �r - och som vill vara representant f�r antroposofi tillsammans med de andra som ocks� vill detta. Det inneb�r att man fr�n att ha varit intresserad av vad antroposofin kan ge f�r uppslag f�r den egna livssituationen, blir s� ber�rd av de erfarenheter som man gjort med hj�lp av dessa uppslag, att man g�rna vill f�ra vidare dessa erfarenheter till andra. Fr�n intresse f�r antroposofi g�r man till att handla utifr�n den.

Detta att handla utifr�n antroposofi inneb�r inte att f�lja n�gra f�rdiga r�d eller regler utan att anv�nda den som ett s�tt att forska i vad det typiskt m�nskliga �r. F�rst�dd p� detta s�tt blir antroposofin ett verktyg som kan anv�ndas fritt av var och en och inte en dogmatisk tv�ngstr�ja. I Fria H�gskolan kan allts� den vara med som vill forska i det m�nskliga som s�dant, med antroposofi som hj�lp och tillsammans med andra.

Under v�rt �rhundrade har blicken mer och mer kommit att riktas mot individen som vill forska fram n�got som komplement till intresset f�r det �mne eller objekt som forskaren riktar sitt intresse mot. Steiner pekar p� m�jligheten att m�nniskan anv�nder sig sj�lv som forskningsinstrument f�r att f�rst� sig sj�lv och v�rlden och att forskningsinstrumentet kan bli b�ttre genom att m�nniskan f�r�ndrar sig och f�rst�rker sin uppm�rksamhet. Forskning betyder allts� i det h�r fallet n�got som var och en kan utf�ra n�r som helst: att ta sitt eget liv som forskningsobjekt. Man kan se det s� att varje dag �r en m�jlighet till forskning. En aspekt p� hur livet blir till forskning �r att jag lever s� att jag f�rst dyker in i allt som m�ter mig men sen ocks� efter�t, i en lugn stund, ser tillbaka p� det hela och tar det som en erfarenhet av vad det inneb�r att vara m�nniska. Det handlar h�r om att se det egna livet p� avst�nd s� som man ser p� andra m�nniskors liv f�r att sen med full kraft dyka in i livet igen. Genom detta pendlande mellan att leva mitt i och se det hela utifr�n kan man steg f�r steg f� ett allt klarare medvetande om det egna livets realitet och m�jligheter och d�rmed ocks� om m�nniskolivet �verhuvudtaget.

Sammanfattningsvis: Arbetet i denna H�gskola bygger p� att m�nniskor fritt vill samverka med varandra i det de vill vara representanter f�r denna forskningsmetod i det allm�nm�nskliga som antroposofin �r. Det f�ruts�tter f�r var och en att man �r beredd att ta ansvar f�r vad man g�r i detta arbete men �ven s� mycket respekt f�r den andra m�nniskan att man kan vilja utveckla ett f�rtroende till att �ven hon/han kan utveckla denna frihet.

Alla vet att man inte kan genomf�ra ett initiativ om inte andra m�nniskor �r med och b�r det. H�r har vi en organisationsform som inte i sig konstruerar en ledare som tar initiativ och andra som �r l�gre p� rangskalan, utan d�r arbetet bygger p� denna fria samverkan. Alla i H�gskolan har ber�ttigande att ta initiativ och pr�va om det finns s� mycket f�rtroende hos andra att det �r genomf�rbart.

Arbetet f�ruts�tter ocks� en vilja att h�lla sig � jour med vad som h�nder i v�rlden och att intressera sig f�r och samarbeta med m�nniskor i samh�llet d�r man kan uppleva att det kan komma n�got fruktbart ur det. Vi ser h�r en form f�r en organisation d�r det typiskt m�nskliga �r sj�lva grunden f�r organisationen. Det g�r ju inte att organisera fram att m�nniskor �var ett samarbete i ansvar och f�rtroende utan det sker bara av fri vilja. Steiner p�pekade ofta att det med denna arbetsform inte handlade om att organisera n�got nytt utan om att arbeta och att konstatera var det sker ett arbete.

Idag ser det ut s� att styrelsen f�r Allm�nna Antroposofiska S�llskapet i Dornach tillsammans med f�retr�dare f�r Fria H�gskolan f�r Antroposofi bildar ett kollegium f�r hela H�gskolan. Det �r ett slags koordinationsorgan f�r de initiativ som medlemmarna i H�gskolan i hela v�rlden vill ta f�rutom att detta "H�gskolekollegium" ocks� kan ta olika initiativ utifr�n den �verblick man har.

Det finns ocks� regionala arbetssammanhang inom de olika l�nderna. Det organiserade arbetet riktas �t tv� h�ll, dels internt i m�ten mellan H�gskolemedlemmar och dels ut�t i m�ten och konferenser med medlemmar i Antroposofiska S�llskapet som inte �r H�gskolemedlemmar och med andra intresserade. F�r att f� en f�rbindelse mellan det interna och det ut�triktade arbetet f�reslog Steiner att medlemmar verksamma inom ett och samma yrkesomr�de skulle samverka inom det han kallade sektioner av H�gskolan. I dessa sektioner bearbetas forskningsansatser och erfarenheter inom ett arbetsf�lt - yrke - men d�r tas ocks� initiativ till samverkan med olika individer och grupper i samh�llet. S� finns det idag sektionsgrupper f�r en rad arbetsf�lt bl.a. pedagogik, medicin, l�kepedagogik, konst, jordbruk och n�ring, naturvetenskap.

I Sverige finns �ven en H�gskolekrets d�r H�gskolemedlemmar m�ts f�r att samr�da om initiativ inom olika omr�den. En grupp medlemmar konstituerar ett H�gskolekollegium inom Sverige som f�rbereder H�gskolekretsen och �ven tar andra initiativ.

Detta H�gsklekollegium i Sverige har bl.a. tagit initiativet till att under arbets�ret 93-94 genomf�ra en rad arbetsveckor f�r waldorfl�rare. H�r belystes l�rarens situation inte fr�n en specifikt pedagogisk synpunkt utan utifr�n andra erfarenhetsomr�den. H�gskolemedlemmar aktiva inom l�kepedagogik, socialvetenskap, jordbruk, n�ring och medicin gav h�r sina bidrag till att belysa l�rarens arbetssituation. Under h�sten 1996 kommer dessa f�redrag att ges ut som ett arbetskompendium i skriftlig form.

Anna Hallstr�m