Av Jackie Swartz, leg läk

INLEDNING

Barnsjukdomarna mässling, röda hund och påssjuka är naturliga kriser i barnets utveckling med möjlighet att påverka barnet positivt både på kort och lång sikt. Antroposofiska läkare har därför alltid ifrågasatt en generell vaccinering av alla barn, i synnerhet om den genomförs enligt gängse massvaccinationsprogram. Man föreslår i stället ett individuellt och differentierat tillvägagångssätt både vad gäller typ av och ålder för vaccinering.

Det har aldrig rapporterats några allvarliga komplikationer med restsymtom hos de 10 000-tals barn med mässling som behandlats enligt den antroposofiska medicinen. Läkare har i samband med mässling framför allt noterat framsteg i barnens utveckling.

Liknande erfarenheter gäller de två andra barnsjukdomarna. Mot bakgrund av dessa fakta avråder i allmänhet antroposofiska läkare från vaccinering mot dessa tre sjukdomar, men även här gäller individuellt hänsynstagande och framför allt föräldrarnas synpunkter och val.

Från läkarvetenskapen poängteras endast riskerna med barnsjukdomarna, framför allt för allvarliga neurologiska komplikationer efter hjärninflammation, medan uppgifter om sjukdomarnas positiva betydelse för barnets utveckling i allmänhet saknas. Som en konsekvens av detta betraktelsesätt arbetar Världshälsoorganisationen (WHO) med alla sina medlemsstater på målsättningen att genom massvaccinationsprogram utrota barnsjukdomarna. Först av dessa är mässling som skall vara utrotad senast år 2020.

I framför allt Järnatrakten utanför Södertälje insjuknade under perioden november 1994 till våren 1996 trehundra (300) barn, ungdomar och enstaka vuxna i mässling. Därigenom var det möjligt att för första gången i Sverige undersöka tidigare rapporter om att mässlingen inte ger några allvarliga bestående komplikationer behandlade enligt den antroposofiska medicinen samt att mässlingen vanligtvis innebär en mognadsprocess i barnets utveckling.

Under de snart två år som denna mässlingsrapport bearbetats har allt fler föräldrar runt om i landet börjat ställa frågor om nyttan och meningen med det officiella vaccinationsprogram som erbjuds barn i Sverige. Bakgrunden är bland annat forskning som visar att mässlingsvaccin rymmer en potentiell risk för biverkningar och dessutom kan innebära ökad risk för utveckling av allergi och diabetes mellitus(sockersjuka)hos barn.

Den mässlingsrapport som här presenteras har i en förkortad version skickats till Läkartidningen i hopp om att ge ett diskussionsunderlag för en mer nyanserad debatt om vaccinationsfrågan bland läkare och andra berörda yrkesgrupper. Enligt den referent som tidskriften anlitade fanns det många invändningar mot utformningen av den inskickade artikeln och den ansågs inte kunna revideras för att bli accepterad för publicering.

Referenten, som är infektionsläkare, kommenterar dessutom: "Ett så kraftigt påpekande som att mässlingen skulle vara en för personen gynnsam sjukdom kan jag inte acceptera". En förutsättning för att komma fram till nya insikter, på detta som på alla andra områden, är först och främst att man övervinner egna fördomar och befriar sig från färdiga föreställningar. Det står nu var och en fritt att själv bilda sig en mening om sakinnehållet i denna artikel. Studiens brister tas upp i diskussionsdelen.

Läkarens roll i vaccinationsfrågor borde i första hand vara att ge föräldrar så allsidig information som möjligt om fördelar och nackdelar med sjukdomar respektive vaccination och sedan försäkra sig om att föräldrarna känner sig fria att själva fatta det avgörande beslutet. Läkaren och övrig sjukvårdspersonal bör sedan respektera och stödja det beslut som föräldrarna till sist kommer fram till. Avstår föräldrarna från vaccination bör stödet självklart bestå i medicinsk hjälp och allmänna råd om barnet blir sjukt.

I anslutning till mässlingsrapporten redovisas internationella studier och forskningsresultat. Alla som på något sätt har med vaccinationsfrågor att göra finner förhoppningsvis fruktbara synpunkter att arbeta vidare med - föräldrar, läkare, BVC-sköterskor och politiker.

Jag vill uttala ett stort tack till mina kolleger på Vidarkliniken som varit till värdefull hjälp med råd och moraliskt stöd under hela arbetet. BVC-sköterskan Bis Langseth har bidragit med ovärdelig hjälp i mycket av det praktiska arbetet. Ett stort tack till Sune Nordvall och Jurgen Vater för hjälpen med redigeringsarbetet. Jag vänder mig med speciell stor tacksamhet till alla föräldrar vars beredvilliga insatser över huvud taget gjorde studien möjlig. Jag vill också yttrycka min beundran för ert mod att på ett så självklart sätt, vid barnets sjukbädd, ta konsekvenserna av ett en gång fattat beslut - att inte vaccinera mot mässling i övertygelsen om att detta är det bästa för barnets fortsatta utveckling.

Jag har tacksamt tagit emot ekonomiskt bidrag från
FALK- Föreningen för antroposofisk läkekonst
WELEDA AB
Staffan Gabrielsons Fond
Ett stort tack till Vidarstiftelsen som möjliggjort tryckningen.

Jackie Swartz leg.läk.
Husläkare-Vidarkliniken
Skolläkare
Verksam inom Läkepedagogik, Barn-och Ungdomspsykiatri.

MATERIAL OCH METODER

När ett barn insjuknade i mässling kontaktade någon förälder antingen BVC-sköterskan eller läkare på Vidarkliniken varefter ett frågeformulär samma dag skickades till hemmet, eller hämtades på Vidarkliniken direkt. Femte veckan efter debut av mässlingen ombads föräldrarna återsända de ifyllda formulären. Frågorna var både av kvantitativ och kvalitativ art. Se bilaga1. Nästan alla insjuknade var från Järnatrakten utanför Södertälje.

Av 300 rapporterade mässlingsfall, samtliga ovaccinerade, återstod efter bortfall 235 att dokumentera. Vid senare uppföljning av de 65 bortfallen på BVC eller hos husläkare fann man ingen skillnad mot barnen i studien vad gäller positiv utveckling och allvarliga komplikationer. Bortfallen berodde på för sent eller aldrig inskickade formulär.

RESULTAT

Barn i åldrarna upp till första klass visade i allmänhet tydliga tecken på mognadsprocess i samband med mässlingen (mognad enligt1,2,3). Det positiva sambandet sågs även hos äldre barn och ungdomar.

Det förekom kända komplikationer med framför allt olika övre luftvägsinfektioner som snabbt försvann utan resttillstånd med antroposofiska läkemedel. 3 barn krävde sjukhusvård p.g.a. blindtarmsinflammation, misstänkt mastoidit (inflammation i benet bakom örat) och andnöd hos känd astmatiker. Inga säkra fall av hjärninflammation, hjärnhinneinflammation eller andra fruktade neurologiska komplikationer förekom.

Nedan redovisas svaret på varje fråga och för frågornas fullständiga formulering hänvisas till bilaga 1.

Köns- och åldersfördelning

Könen visar en jämn fördelning med 119 flickor och 116 pojkar.

Är minst 95 % av befolkningen vaccinerad mot mässling, vilket är fallet i Sverige anses även övriga ovaccinerade huvudsakligen skyddade mot denna sjukdom. Tillfällen att smittas finns dock kvar, men då dessa genom massvaccinationen har minskat kan man förvänta sig att insjuknande i mässlingen oftare sker högre upp i åldrarna. Detta innebär en förväntad större spridning i åldersfördelningen bland aktuella mässlingsfall, vilket stämmer väl överens med undersökningens resultat.

Endast 79 barn (33,6 %) var i förskoleåldern medan 132 barn och ungdomar (56,2 %) tillhörde åldern för grundskolan. Övriga utgjorde 24 tonåringar och vuxna (10.2 %) där den äldsta, en kvinna, var 44 år. (Stapeldiagram)
 

Sjukdomar före mässlingsperioden

Nästan alla barn och ungdomar 215 (91.5 %) ansågs av föräldrarna friska och normalt utvecklade före mässlingen, medan 20 (8.5 %) tidigare på olika sätt var försvagade. Sjukdomar som beskrevs var följande: flicka (f), pojke (p).
 

Neuorologi: (f) 14 år epilepsi, ventrikelshunt, mentalt retarderad. (p) 9 1/2 år tuberös scleros, autism, mentalt retarderad. (p) 7 år enures. (f) 20 år borrelia - bl.a. yrsel.

ÖNH: (p) 7 år medfödd subglottisstenos*. (f) 14 1/2 år recidiverande bihåleinflammationer.

Lungor: (f) 11 år astma*. (p) 13 år astma. (f) 17 år astma*. (f) 14 1/2 år strax innan mässlingen sjuk i lunginflammation.

Hjärta: (p) 6 år opererad Fallots triad 2 - 3 åå(hjärtfel) - medfödd höftledsluxation, recidiverande lunginflammationer* och öroninflammationer samt allergi. (f) 7 1/2 år hjärtopererad 1 mån innan mässlingen.

Endokrina sjd: (f) 7 år samt (p) 9 1/2 år insulinbehandlad diabetes mellitus.

Skelettsjd: (p) 9 1/2 år opererad höftledsluxation* bilateralt 2 åå.

Urogenitala sjd: (f) 8 1/2 år urinvägsinfektion och njurbäckeninflammation* behandlad med sulfa 2 ggr två månader innan mässlingen.

Allergi: (f) 1 1/2 år eksem av komjölksprodukter. (p) 8 1/2 år atopiskt eksem.

Cancer: (p) 34 1/2 år. Testikelcancer opererad. Recidiverande lunginflammationer*, senast två månader innan mässlingen.

Scharlakansfeber: (p) 1 1/2 år en månad innan mässlingen.
 

*Bland de längre bak redovisade fallen av akuta komplikationer under mässlingen återfinns dock endast de sju med stjärnor angivna fallen.

Diagnossätt

På frågan "Hur fastställdes mässlingen?" svarade 33 (14 %) genom läkare, 173 (73.6 %) angav säker kontaksmitta som grundval för diagnosen och 29 (12.3 %) fastställde sjukdomen på annat sätt t.ex. m.h.a. BVC-sköterskan. När väl ett antal mässlingsfall säkert hade konstaterats och andra i området sedan insjuknade med för mässling typiska symptom behövdes i allmänhet ingen läkare eller sjuksyster för att fastställa diagnosen. Mässlingen bekräftades även genom blodprov hos ett antal barn.

Feberförloppet

Frågan därefter handlade om temperaturkurvan och föräldrarna ombads att dagligen i ett diagram pricka in kroppstemperaturen och samtidigt notera när utslagen började.
 

Förloppet hos mässlingen brukar delas in i två faser;

a) det katarrala stadiet som kännetecknas av olika förkylningssymtom under 3 - 4 dagar som kulminerar med hög feber och

b) exanthemstadiet då de första utslagen visar sig samtidigt som den höga febern har sjunkit mot det normala och åter börjar stiga på 4:e dagen.

Utslagen börjar bakom öronen och på halsen och sprider sig utmed bålen för att avslutas på armar och ben med händer och fötter. Febern sjunker normalt gradvis på 5:e - 7:e dagen och är över inom en vecka. Den beskrivna klassiska tvåtoppiga feberkurvan vid mässlingen visade sig hos samtliga med några få undantag.Det gällde familjer där fler syskon samtidigt insjuknat och temperaturmätningen tidvis blivit ofullständig.

Högsta uppmätta kroppstemperatur visade sig alltid under exanthemstadiets 2 första dygn och de flesta hade under båda dessa dagar 40 grader eller mer som febertopp.

Detta klarades av utan större besvär bland förskolebarnen medan övriga med stigande ålder led alltmer av den höga och ihållande kroppstemperaturen och behövde också sedan längre tid att återhämta sig. Femton formulär saknade ifylld temperaturkurva.

Kroppsliga och själsliga symtom

När föräldrarna ombads att med några stickord skildra barnets kroppsliga och själsliga tillstånd under första veckan finner man återkommande beskrivningar som kan sammanfattas på följande sätt. Även här framkommer generellt svårare sjukdomsbilder med starkare symptom bland äldre jämfört med förskolebarnen.

Kroppsliga symptom:

Ljusskygg, ögonsmärta, svullet ansikte, yrsel, svimningar (bland tonåringar), heshet, hosta, tandvärk, klåda (när kroppstemperaturen var på väg att normaliseras), illamående, kräkningar, förstoppning, diarré, magont, aptitlöshet, benvärk.

Själsliga symptom:

Lugn, harmonisk bland alla utslag, oro, feberyra, gnällig, irriterad, aggressiva utbrott, skör, hudlös-gråter för allt, inåtvänd, regredierar, sover genom hela mässlingen, utom sig sömnlös.

Nästa oavsett ålder är beroendet av föräldrarnas närhet, stöd, kärlek, omtanke påtaglig. Man behövde uppmärksamhet och trygghet och när det värsta var över tänkte nog samtliga sjuklingar som en pojke 8 1/2 år uttryckte det "jag är glad att man bara får mässlingen en gång".

Akuta komplikationer

En av huvudfrågorna i denna undersökning gällde förekomsten av akuta komplikationer.

Av 235 mässlingsfall angav 53 (22.6 %) akuta komplikationer, medan 182 (77.4 %) tillfrisknade utan några vidare problem. Bland komplikationerna dominerade öroninflammation (33) följt av halsinfektion (11), lunginflammation (4) och astma-andnöd (3), samt enstaka fall där man bl.a. fann ett barn med mastoidit(inflammation i benet bakom örat) och ett med blindtarmsinflammation. De två sistnämda samt en astmatiker krävde behandling på sjukhus medan övriga klarade omhändertagande och medicinering i hemmet.

Samtliga med akuta komplikationer tillfrisknade i stort sett i samma takt som övriga och inga resttillstånd 2 år efter mässlingen har rapporterats.

OBS! Antalet diagnoser är sammanlagt 64 vilket betyder att några av de 53 mässlingsfallen har mer än 1 komplikation och det gäller framförallt kombinationen öroninfl.-halsinf. 45 har 1 komplikation, 6 rapporterar två komplikationer, 1 tre och 1 fyra komplikationer.

Behandlingar

Redan i det katarrala stadiet ordinerades antroposofiska läkemedel som under snart 80 år visat mycket god effekt vid olika förkylningssymptom. Det gällde i första hand Ferrum phosphoricum comp. alternativt Infludo och Apis/Belladonna. Vid mässlingsfall där utslagen inte riktigt ville komma i gång och sjukdomen liksom stockade sig med enbart hög feber hjälpte Belladonna D6 redan efter 1/2 till 1 dags användning för att "förlösa" sjukdomsprocessen på önskat sätt. Många barn fick hjälp mot "hudlösheten" genom Pulsatilla D6 eller D30.

Under febertopparna stabiliserades cirkulationen med Cardiodoron, samtidigt med ett avlastande citronomslag över vaderna. Den oftast mycket besvärande klådan kunde stillas med bl.a. Kassiterit utvärtes.

När symptom på komplikationer visade sig användes samma antroposofiska läkemedel som vanligtvis ordineras vid de enskilda sjukdomarna: Här följer några exempel.
 

Öroninflammation - Apis/Levisticum D3, öronolja Aconitum comp.

Halsinfektion - Apis/Zinnober comp. Apis/Belladonna c. Mercur

Bihåleinflammation - Kalium Bichromicum comp. Silicea comp.

Stämbandsinflammation; heshet - Anis/Pyrit D3. Bryonia/Spongia comp.

Luftrörskatarr - Anis Thymus comp. med Pyrit D6. Petasites comp.

Lunginflammation - Pneumodoron 1 och 2.

En efterhängsen rethosta släppte snart med Spiritus contra tussim. Den många gånger mycket besvärande slembildningen i halsen kunde ofta lindras med den tidigt insatta Ferrum phosphoricum comp. alt Infludo eller Baptisia/Laechesis comp.(Mer utförligt om egenvårdsbehandlingar finns i Syster Märtas Husapotek)

Endast 3 komplikationer behövde någon form av antibiotika; i samband med en opererad brusten blindtarm, en varig öroninflammation med samtidig scharlakansfeber samt vid en mastoidit som behandlades inneliggande på Vidarkliniken.

Förutom dessa 3 sjuka hade ytterligare 7 medicinerats med någon skolmedicin; 1 med Mollipect och 6 med 1-2 tabletter Alvedon i samband med febertoppar. Således behandlades 10 (4.3 %) mässlingssjuka med någon skolmedicin förutom antroposofiska läkemedel, medan 183 (78 %) använde enbart antroposofiska läkemedel. 42 (17.9 %)var helt utan medicin.

Rekonvalescenttid

Hur lång tid tog det innan barnet åter kände sig helt friskt - "som om det aldrig varit sjukt?"

Vanligtvis har mässlingen ett sjukdomsförlopp som följer ett förutsägbart tidsschema:
 

- 0 - 11 dgr = inkubationstid,

11 - 14 dgr = katarrala stadiet,

14 - 19 dgr = exanthemstad och

19 - 28 dgr = rekonvalescenstid.

Enligt detta tidsförlopp borde de flesta mässlingssjuka åter känna sig friska knappt 3 veckor efter början av det katarrala stadiet. Som framgått av tidigare svar hade äldre barn och ungdomar ett svårare sjukdomsförlopp och man kan därav förvänta sig att denna åldersgrupp behövde längre tid att återhämta sig och således uppvisa en förlängd rekonvalescenstid. Då denna åldersgrupp samtidigt var större i förhållande till förskolegruppen i denna studie kan man förvänta sig en majoritet med förlängd rekonvalescenstid.

Svaren visar mycket riktigt att de flesta mässlingssjuka 106 (45.1 %) behövde minst 5 veckor för att känna sig helt friska, 80 (34 %) kände sig återställda efter 4 veckor och endast 43 (18.3 %) barn ansågs av föräldrarna vara i ett tillstånd "som om det aldrig varit sjukt." 6 (2.6 %) var helt friska igen redan efter 2 veckor.

Förändringar i barnets utveckling.

5:e veckan efter insjuknandet i mässlingen fick föräldrarna bedöma eventuella förändringar i barnets utveckling. Det frågades uttryckligen efter både positiva och negativa tecken; "ingen förändring ... gått framåt i utvecklingen ... gått bakåt i utvecklingen ... på vilket sätt?"

67 (28.5 %) uppvisade inga påtagliga förändringar, medan föräldrar till 158 (67.2 %) barn och ungdomar noterade en positiv utveckling i anslutning till mässlingen. Hos 10 (4.3 %) uppgavs en tillbakagång i utvecklingen.

Man bör i detta sammanhang observera att de flesta barn och ungdomar vid tiden för denna bedömning ännu ej blivit helt återställda från sjukdomen (se föregående avsnitt). Trots det hade många redan hunnit visa tydliga tecken på mognadsutveckling.

Föräldrarnas kommentarer berör den kroppsliga och/eller den själsliga utvecklingen och delas mässlingsfallen in i åldersgrupper ser man, som man borde förvänta, att speciellt bland yngre förskolebarn där en generell mognadsutveckling sker relativt fort, både den motoriska och själsliga utvecklingen är tydlig medan i högre åldrar mer den själsliga visar sig.

I nedanstående redovisning görs försök att inordna föräldrarnas beskrivningar i kroppsliga och själsliga utvecklingssteg enligt(1,2,3) väl medveten om att det inte alltid helt lyckas.
 

Barn t.o.m. 7 års ålder

Kroppsligt:

Sover bra för första gången i sitt liv / talet har liksom blommat ut, pratar hela dagarna / torr, vill ej ha blöja. Mer nyanserad i språket, berättar längre händelseförlopp / ritar på ett annat sätt, fyller hela papperet, nya motiv, hus t.ex. / fått fler ord, tvåordssatser / babyhullet försvann - mer markerade drag, kan forma bokstäverna motoriskt bättre och intressera sig för dem, kan ljuda och sätta ihop korta ord / magknipen som varit under 1 1/2 år är helt borta / börjat rita mycket / verkar trivas i sin kropp, tidigare lätt vredesutbrott / äter jättemycket nu / började gå, motoriskt skickligare på alla vis / nya framtänder (övre raden) börjar komma fram efter ett års väntan / ritar människor på ett nytt sätt, ej längre huvudfotingar / under 3:e mässlingsveckan stor språkutveckling, började säga nej, rörelsekoordinationen bättre, tålde inte söt mjölk före mässlingen, fick eksem i öronen, dricker nu mjölk utan problem / rör sig friare, öppnare / mer säker på sin kropp, går rakare / sover längre och bättre / mera i sig, vaken, börjat rita hela människor / mera i sig, kom mer i tid på toa / ritar sina första huvudfotingar / efter 1 vecka märker vi att han talar betydligt mer och utförligt / pratar mer nyanserat och ritar plötsligt armar och händer på sina små figurer.

Själsligt:

Mer harmonisk och koncentrerad / mindre trotsig / modigare / för stor att leka med lillasyster, vill hellre pyssla för sig själv / blivit lite mer 6-åring, vill inte alltid gå och lägga sig nu vilket aldrig hände tidigare / blivit tydligare, mer bestämd i sin karaktär / mer jagmedveten / kan lättare förstå regler i lekar, bättre tidsbegrepp, kan vänta nu, bättre sätta ord på sina känslor och tankar / glad och harmonisk, ovanligt stark och klar blick / plötsligt börjat visa intresse för skolan / står starkare i sig / mer självständig, vaknare / säger nya ord, funderar och berättar mer / mer vilja att genomföra saker, mer kreativ / stora framsteg i läsning och skrivning /är inte blyg längre / lossat påtagligt sitt grepp om mamman och blivit mer frimodig och harmonisk / lugnare, mer tillgiven, tidigare distanslös / har börjat tala om minnesupplevelser och en viss trotsfas har börjat / börjar reflektera och fråga "varför" om allt / börjar säga "jag" konsekvent om sig själv / lugnare, strålande, glädjefylld / framåt i förståelse / starkare viljeyttringar och konfrontationer med kompisar, syskon och mamma / som om hon hade blivit 1 år äldre på fyra veckor.

Barn från 8 t.o.m. 13 år

Kroppsligt:

Älskar att leka med bollar i luften, besvärats av vätskande eksem över hela kroppen sedan födelsen som försvann helt efter 4 veckor / blivit formad / är mycket mer i sin kropp / äter mycket bättre / magen bättre / kom och bad om en BH, d.v.s. hon känner att hon blivit mognare och jag ser det /sängvätning borta, modigare inför mötet med andra människor / tidigare ständig magont och huvudvärk - nu borta / bättre aptit / 4 nya tänder bröt fram / hittar på mer konstruktivt, tecknar bilder, han har nästan aldrig avbildat något tidigare / pigg, full av livskrafter / mer markerade drag.

Själsligt:

Solig, hjälpsam, lärt sig klockan, läser ivrigt / ej längre svartsjuk på tvillingsystern / lättare att få kontakt med, "förnuftigare", uttrycker viljan klarare, lärde sig läsa och skriva / hävdar sig själv starkt / kommit igenom 9-års problematiken, blivit mer självständig, utåtriktad / börjar läsa av sig själv / mer vaken och alert, mer utåtriktad, inte mer så drömmande / mer harmonisk, gladare, lättare till sinnet / mer självmedveten, psykiskt stabilare / har blivit starkare i sin kropp, samtidigt har en inre obalans inträtt - tål inte att vara hungrig, humöret växlar ofta - början av 9-årskrisen? / plötsligt börjat läsa böcker själv, mer självständig, mer kritisk / blivit befriad från en tyngd som vilat över hennes väsen alltsedan hon började skolan / framför står en vaken, samlad glad pojke, inte längre glömsk och vimsig / större förmåga att planera sin tid och se framåt / visar ett bättre självförtroende, talar på ett klarare sätt om inträde i tonåren, mindre nervig / mer reflekterande, större intresse och glädje för skolan / lugnare, tidigare överaktiv / mycket mer i harmoni med sig själv och omgivningen, mer utåtriktad och öppen.

Ungdomar från 14 t.o.m. 21 år

Kroppsligt:

Långdragen infektion (över 6 mån) försvann helt.

Själsligt:

Mer målmedveten och glad, inte så försiktig och osäker / mer positiv till tillvaron / blivit mer självständig, fått större självförtroende / det lyser om honom, han är glad och i harmoni, det fungerar i familjen socialt som aldrig förr / trygg och lugn i sig själv och inte så beroende av kamrater, mer tillgiven / blivit mer ansvarstagande och förstående för andras behov / tar sig själv mer på allvar /har kommit mer till sig själv / mer markerad i dragen, gladare, säkrare.
 

Av de 10 som anger en tillbakagång i utvecklingen finns följande beskrivningar:

flicka(f),pojke(p)
 

(p) 7 år klarar ej av påfrestningar, känsligare, småfeber,

(f) 4 år väldigt känslig, svag, kraftlös (1 vecka innan mässlingen just tillfrisknat från vattkoppor),

(p) 6 år väldigt känslig, utmattad, svag(bedömd av samma förälder som föregående barn),

(f) 7 år mycket svag, dålig aptit, orkeslös,

(p) 5 1/2 år trött, hudlös,

(f) 15 år ej så pigg och vaken som tidigare,

(f) 13 år har inte kommit till sig än, känns svag och bräcklig, har fortfarande en infektion i kroppen,

(f) 12 år tung, trött, förkyld,

(f) 14 1/2 år trött, småförkyld - bedömd av samma förälder som föregående barn,

(kvinna) 44 år vegeterar, dämpat själsliv.

Sammanfattningsvis kan man säga att samtliga beskrivningar av tillbakagång i utvecklingen tar upp symptom som vanligtvis ses hos barn som inte riktigt kommit igenom mässlingen eller ännu är inne i rekonvalescentperioden.

Uppfattning efter mässlingsperioden om mässlingsvaccination

Vad skulle föräldrarna välja om de på nytt fick möjligheten att vaccinera sina barn?

Här svarade 232 (98.7 %) att de åter skulle avstå från vaccinationerna, 2 (0.8 %) skulle vaccinera och 1 (0.4 %) var tveksam.

Rädsla för komplikationer?

På frågan "var du rädd att barnet skulle få komplikationer eller bestående men - för vad?" blev svaret ja för 57 (24.3 %) mässlingsfall. Samtliga nämnde en eller flera av de kända komplikationerna hjärn-lung-öroninflammation, medan ingen uttryckte rädsla för bestående men.

174 (74.0 %) svarade nej på frågan och 4 (1.7 %) svarade inte alls.

Frågan togs huvudsakligen med för att se om föräldrarnas rädsla för komplikationer kan inverka negativt på barnets sjukdomsförlopp som då blir allvarligare och kan visa sig i olika komplikationer. Sådant samband, som framkommit i annan undersökning (4a), sågs inte här.

Medicinering före insjuknandet i mässling

218 (92.8 %) har bara använt antroposofiska läkemedel vid någon form av sjukdom före mässlingen, medan 17 också någon gång har använt sig av skolmediciner. 14 uppger behandling med penicillin enstaka gånger, 1 med sulfa och 2 har pågående astmamediciner.

Familjestorlek och antal insjuknade barn

Till sist fick föräldrarna uppge hur många barn som ingår i familjen och med vissa undantag (utflugna ur hemmet eller redan vaccinerade) har samtliga barn insjuknat i mässlingen.

14 familjer hade ett barn, 18 hade två barn, 29 familjer tre barn, 13 fyra barn, 10 familjer 5 barn och 3 med sex barn.

I föreliggande studie framgår klart att mässlingen är en genomgripande sjukdom med möjlighet för barnet att genomgå en kroppslig och själslig mognadsprocess och som - rätt behandlad - inte ger allvarliga neurologiska komplikationer.Liknande erfarenheter finns tidigare beskrivet(4a,4b).

På samma sätt som man inom psykologin talar om utveckling i samband med själsliga kriser, så kallade utvecklingskriser, kan man inom medicinen göra liknande iakttagelser hos barn och ungdomar som är inne i eller har tillfrisknat efter en sjukdom.Här tycks barnsjukdomarna kunna fylla en speciell uppgift(5)(6).

Mässlingsfallen i denna studie skiljer sig troligtvis från genomsnittet av svenska barn och ungdomar på framför allt följande punkter.

De flesta av barnens föräldrar har en livsstil präglad av antroposofi som bland annat innebär
 

1. en kost huvudsakligen baserad på biodynamiskt och/eller ekologiskt odlade råvaror samt innehållande olika lactobaciller i bl.a.mjölksyrade grönsaker.

2. vid infektionssjukdomar tas vid behov i första hand antroposofiska naturläkemedel och endast i nödfall antibiotika,

3. vid febersjukdomar används sällan eller aldrig skolmedicinska febernedsättande medel,

4. föräldrarna har medvetet tagit ställning mot vaccination mot mässling och de två andra vaccinen i Virivac, röda hund och påssjuka, samt senarelagt eller helt uteslutit övriga vaccinationer och

5. man har valt en skolform med en pedagogik(waldorfpedagogik)som försöker stimulera barnets alla sidor och resurser och därmed befrämja en mer balanserad och sund utveckling.

Om denna uppväxtmiljö innebär större möjligheter att bättre klara av mässlingen och andra sjukdomar återstår att undersöka.

När det gäller beskrivningen av barnens utveckling i samband med mässlingen måste man självfallet ta hänsyn till att omdömet avges av föräldrar som har en förväntan att deras barn skall uppvisa positiva tecken.Därmed skulle deras val att inte vaccinera kunna försvaras.Men också med hänsyn till denna förväntanseffekt är de flesta rapporterade beskrivningar påfallande tydliga i förhållande till kända utvecklingssteg hos barn i samma åldrar(1,2,3,).Med detta menas att friska barn i samma åldrar som mässlingsbarnen i allmänhet uppvisar de utvecklingssteg som här redovisas, men att de just uppträder i samband med mässlingen skulle kunna tolkas som att sjukdomen i sig innebär en mognadsprocess. Eventuellt blir mognaden efter mässlingen mer genom- genomgripande och ger därmed bättre förutsättningar för den fortsatta utvecklingen.

Saknaden av en kontrollgrupp är en svaghet i studien och för mer allmänna slutsatser behövs också en större grupp barn och ungdomar studeras.Men med tanke på den mågfald publicerade rapporter kring mässling som redan finns är det möjligt att se närmare på de faktorer som vanligtvis ligger till grund för beslut om vaccination och bedöma för- och nackdelar med mässlingsvaccination i förhållande till genomgången mässling.

Faktorer som vanligtvis påverkar myndigheternas beslut om vaccinationer är
 

1. sjukdomens svårighetsgrad med kända komplikationer och restsymtom.

2. vaccinets skyddande effekt på kort och lång sikt.

3. vaccinets biverkningar och den kostnad som komplikationer och restsymtom innebär för samhället.

I den aktuella studien medtogs ytterliggare en faktor som sällan eller aldrig tas med i omdömesbildningen kring vaccinationer.

4. sjukdomens betydelse för barnets utveckling på kort sikt, psyko-motoriskt och socialt.Den långsiktiga verkan framgår av innehållet i diskussionen.

5. den kostnad sjukdomen ger för samhället.

1. Sjukdomens svårighetsgrad med kända komplikationer och restsymtom.

Här framförs framför allt risken för hjärninflammation(encephalit) som ett huvudargument att införa mässlingsvaccination. Uppgifter om antalet mässlingsencephaliter är oftast varierande beroende på a) oklarheter i definitionen - ex. beror ett tillfälligt nedsatt medvetande på en encephalit eller är den oftast höga febern orsak till att barnet "yrar"? I officiell statistik tolkas det förändrade medvetandet som symtom på encephalit och man kommer då fram till en incidens 1/ 1000 mässlingsfall(7,8,) men ser samtidigt att det är neurologiska komplikationer med god prognos(9) - inga bestående men.

b) vanligtvis görs en statistisk beräkning utifrån antalet anmälda fall och inte med hänsyn till uppskattade fall. Det är allmänt känt att rapporteringar oavsett innehåll och syfte alltid uppvisar ett stort mörkertal.Tar man hänsyn till detta finns det forskare som menar att antalet mässlingsencephaliter i USA ,före införandet av vaccinationer skulle visa 1 / 10.000(tiotusen)mässlingsfall(10a). I en stor epidemiologisk studie kommer man fram till slutsatsen att antalet mässlingsencephaliter kan uppskattas till mellan 0,2 - 1.5/1000(tusen) mässlingsfall. Risken vid vaccinationer beskrivs som 0.001 - 0.005/1000(tusen) och risken för insjuknande i encephalit vid mässling i förhållande till vaccination blir då 1:100 - 1:1000.Några uppgifter om resttillstånd finns inte med i den ovan nämnda studien(10b).

Litteraturen tycks uppvisa mycket få undersökningar som intresserar sig för mässlingsbarnens vidare utveckling, med tanke på de risker som sjukdomen i sig beskrivs har. I de undersökningar som hittats ser forskarna ingen entydig negativ effekt av genomgången mässling( 11,12). Rapporter från barnpsykatrin och barnmedicin beskriver positiva följder av barnets utveckling efter genomgången barnsjukdom(6)(7).

2. Vaccinationens skyddande effekt på kort och lång sikt samt komplikationer och restsymtom.

Massvaccination mot mässling, ingående i Virivac(påsjuka, röda hund) började i Sverige 1982 och erbjuds barnen vid 18 mån. och 12 års ålder. Den relativt korta tiden med tvådos-vaccination gör det svårt att redan idag göra en utvärdering av dess långsiktiga skyddseffekt. När dessutom de flesta barn i Sverige är vaccinerade mot mässling är risken för smittillfälle liten och den skyddande effekten även på kort sikt svår att mäta. I studien insjuknade två barn med 1och ingen med 2 vaccinationer mot mässling medan flera kontakttillfällen både med 1-dos och 2-dos barn är kända. Smittspridningen mellan ovaccinerade tycktes vara 100%.

De flesta studier om mässlingsvaccination och dess skyddande effekt gäller 1 dos (vilket för övrigt har varit en rekommendation från WHO) och berör förhållandena i USA som är ett föregångsland på detta område. Efter ett massvaccinationsprogram mot mässling under 20 år hade man i USA målsättningen att sjukdomen skulle vara utrotad 1982. Året efter, 1983 sjönk antalet anmälda mässlingsfall till ett minimum på 1497, vilket motsvarade en nedgång på 99% - men därefter har antalet mässlingsfall bara ökat. Under första halvåret 1989 ökade antalet anmälda fall med 380%(13).

Man har rapporterat mässling i olika skolor trots att 99% var vaccinerade(14). Kontrollmyndigheten Centers of Disease Control (CDC) fruktar att betydligt färre ungdomar än förväntat har svarat tillfredsställande på vaccinationen, ca 80%(15). Trots vaccination insjuknar fler äldre ungdomar och på grund av otillräcklig immunitet spädbarn(16,17,18).

I båda åldersgrupperna har sjukdomen ett allvarligare förlopp än i barnaåren och dödligheten i mässling i USA har enligt dom officiella siffrorna tiodubblats(19).

En konsekvens av detta är att man i USA börjat införa en andra mässlingsvaccination och det återstår att se om detta kan ge en säker livslång immunitet. Det finns experter som redan frågar sig om inte fler vaccinationer behövs för att undvika insjuknande i medelåldern och som pensionär(20).

Gambia är det enda land där mässling har förklarats utrotad efter en intensiv vaccineringskampanj. Redan 1972 kom de första mässlingsfallen åter och nu med fler komplikationer och dödsfall(21).

Målsättningen med vaccinationerna är efter WHOs intention att barnsjukdomarna skall utrotas. Efter genomgång av 320 vetenskapliga arbeten från olika delar av världen kommer Prof.Dr.med.Th.Abelin Universitet Bern, 1989 fram till följande slutsats (10a): "Utrotningen av mässling, påssjuka och röda hund tycks de facto snarare inte vara ett realistiskt mål....utan obligatorisk vaccination är så höga vaccinationstal svårt att nå" - för mässling 95% och röda hund nästan 100% enligt WHO.(22)

3. Vaccinationens biverkningar på kort och lång sikt

Uppgifter på komplikationer i samband med enbart mässlingsvaccination är svårt att finna då flertalet som vaccineras väljer kombinationen med påssjuka och röda hund-Virivac.Skillnaden i biverkningar och frekvens mellan vaccin tagna var för sig och tillsammans kan eventuellt skiljas åt och bör hållas i minnet när vissa data över biverkningarna för Virivac redovisas.Enligt Läkemedelsverkets(LV) biverkningsregister 960207 finns den vanligaste rapporterade biverkningen för Virivac inom gruppen
neurologiska sjukdomar och i den feberkramper följt av hjärninflammation.

Sex(6) dödsfall finns också rapporterade men inget ansågs ha något direkt samband med vaccinationen. Efter genomläsning av några dödsfallsrapporter är det svårt att förstå en sådan slutsats. Exempel: "Tidigare väsentligen frisk 11/2 årig pojke som Virivac-vaccinerades 880425. Insjuknade 29/4 med feber, efter några dagar succesivt stigande till över 40 grader. 3/5 snuvig, lätt hosta, slö. Undersökt på barnmedicin kvällen 3/5. Vänstersidig otit(öroninfl.), Kåvepenin(penicillin), Nezeril, Alvedon insattes. Möjlig Virivacreaktion diskuterades men feberreaktionen ansågs vara för långvarig. Funnen död i sängen morgonen därpå av föräldrarna."

Enligt meddelande från den tjänstemann på LV som tillhandahöll biverkningsregistret måste man räkna med ett större mörkertal för de flesta biverkningarna pga underrapportering.

Det är sedan länge känt att vaccination mot mässling och andra sjukdomar kan ge hjärninflammation som komplikation. Man ser också klara samband mellan vaccinationer, hjärninflammationer och allergiska reaktioner(23,24,25). Undersökningar visar också entydigt att vaccinationer som ger hjärninflammation kan angripa myelinet. (26,27). Störningar i myelinets utveckling ses vid en del neurodegenerativa sjukdomar, vilket brukar vara förenat med grava utvecklingsrubbningar(28,29a). Myeliniseringen börjar under graviditetens sista trimester och kan pågå upp till 10-20 års ålder (29b). Generell hjärnskada som bl.a. vid hjärninflammation har särskilt allvarliga effekter på det omogna nervsystemet. "Så har barn under 2 års ålder betydligt fler och allvarligare följder av sådana hjärnskadande agens än äldre barn" (30a). Observera att barn som följer vaccinationsprogrammet har fått minst 13 vaccinationer vid 1 1/2 års ålder. "...på det hela taget är det okänt i vad mån encephalit eller meningit i barndomen medför ökad risk för beteendeproblematik på lång sikt.

Grundlig forskning på området är mycket angelägen." Samtidigt finns det mot bakgrund av lång erfarenhet mycket som "talar för att sådana hjärnskador som medför irritation snarare än funktionsbortfall i CNS kraftigt ökar risken för psykiatriska problem" (30b) (egen kursivering).

Denna erfarenhet tillsammans med andra forskningresultat (31) visar på en primär svaghet i dagens rapportering om komplikationer vid vaccinationer. Man upptäcker och rapporterar i bästa fall tydliga tecken på hjärnpåverkan, med eller utan neurologiska tecken, samt andra tydliga medicinska symtom strax efter en vaccination, men missar helt de diffusa hjärnskador " som medför irritation" och som längre fram och många gånger livet ut blir de stora problemen för barnet, föräldrarna, skolan och övriga samhället(30c)(32). Sambandet MBD/DAMP och hjärnskada tycks i dag välbelagt. "..ungefär var femte barn med MBD/DAMP har således en begåvning som ligger strax över gränsen för utvecklingsstörning...feberkramper är mycket vanligt förekommande i anamnesen"(30d). (egen kursivering; se ovan: rapporteringen från Läkemedelsverkets biverkningsregister).

Forskningsresultat tycks ge belägg för att vaccination kan medföra hjärnskador som stör myeliniseringsprocessen som i sin tur försenar mognaden i CNS och allt efter barnets konstitution får mer eller mindre allvarliga konsekvenser för den psyko-motoriska-sociala utvecklingen.

Genom de nyvunna kunskaperna inom psyko-neuro-endokrino-immunologin (kunskaper om hur psyke-nerv-hormon-och immunsystemet påverkar varandra) kan man idag bättre förstå hur flera sjukdomstillstånd kan förekomma samtidigt i så kallade associerade sjukdomar som t.ex. hjärninflammation-MBD/DAMP-autistiska drag-allergi.

Andra forskningsresultat visar att barn som smittats med mässlingsvirus, utan att få utslag(tillståndet som efter en vaccination), senare i livet oftare utvecklar olika immundefekta sjukdomar med bl.a.vissa tumörformer(33).

4. Sjukdomens betydelse på kort och lång sikt.

Järnastudien tillsammans med andra resultat (4a)(7)(34) visar att mässlingen vanligtvis medför en positiv utveckling både på kort och lång sikt. Spädbarn till mödrar som genomgått mässlingen får en betydligt starkare immunitet än barn till mödrar som vaccinerats mot mässling (16,17,18). Det betyder att den specifika immuniteten är starkare efter smitta med naturligt mässlingsvirus. Sjukdomen under barnaåren förhindrar dessutom risken att insjukna som äldre med risk för svåra livslånga komplikationer.

Det är sedan länge känt att cancerpatienter mer sällan haft barnsjukdomar (35). En nyligen publicerad studie pekar också på detta samband, men visar samtidigt att sambandet mellan få eller inga barnsjukdomar och utveckling av cancer inte är entydigt (36).

Forskare i England och Amerika har funnit att kvinnor som i barndomen haft påssjuka mindre oftare insjuknade i ovarialcancer (37).

I en studie från Guinea Bissau framkommer att allergiförekomsten bara är hälften så stor bland barn som i föreskoleåren haft mässling jämfört med de som vaccinerats eller ej haft sjukdomen(38). En annan forskningsrapport visar att vaccination mot mässling tycks driva T-cellsbalansen åt Th2 d.v.s.samma förändring som man ser vid allergi(39).

Dessa resultat tyder på att genomgången mässling även tycks påverkar den enerella immuniteten positivt. Motståndskraften inför andra sjukdomar tycks öka.

Är mässlingen i västvärlden verkligen en allvarlig sjukdom?

Förutom åldern påverkas risken för komplikationer i samband med mässlingen av allmäntillståndet, näringsförhållanden, hygienisk standard och behandlingen.

Tidigare ansågs mässlingen i Sverige vara en relativt harmlös sjukdom och i Hemmets läkarbok från 1930 kan man läsa: " I allmänhet räknar man mässlingen till de mindre allvarsamma barnsjukdomarna..... De svårare komplikationer som kunna stöta till denna annars rätt oskyldiga sjukdom gäller särskilt svagare, med engelska sjukan eller skrofler(tuberkulös barnsjukdom) behäftade barn" (40).

Denna riskgrupp får i Sverige och övriga delar av västerlandet anses vara helt försumbar och man måste därför fråga sig vad som idag bidrar till att mässlingen blivit en så hotfull sjukdom att den måste utrotas.

Hämmat feberförsvar

Återstår att se på behandlingen som vid virussjukdomar vanligtvis bara kan bli symtomatisk. Den stora skillnaden idag och tidigare vid behandling av mässling är med all sannolikhet den frikostiga användningen av febernedsättande medel.

Det torde vara allmänt känt att virus vanligtvis bryts ned vid en temperatur kring 39-40 grader C och ett ostört sjukdomsförlopp går snart mot en läkning, som vid en vanlig influensa. Feberns betydelse i ett sjukdomsförlopp kan på ett slående sätt belysas med en mässlingsepidemi i Ghana 1967-1968 där man fann att barn med hög feber, mellan 40-41 grader C under 3-4 dagar, kraftiga utslag och starkaste sjukdomsbilden hade den klart bästa prognosen att överleva (41). Här gällde det dessutom barn med redan nedsatt allmäntillstånd på grund av näringsbrist och dålig hygien.

I stället för att stärka barnets motståndskraft i ett sjukdomsförlopp, till exempel med antroposofiska naturläkemedel försvagar man barnet genom frikostig användning av febernedsättande medel. Därtill ges olika antibiotika även vid enklare komplikationer som åter sätter ned försvaret. Barnet blir generellt svagare, sjukdomsförloppet stannar upp och i stället för att mässlingen med full kraft skall bryta ut över huden(rash) riskerar den att utvecklas mer inåt och starkare påverka olika inre organ som lungor och hjärna med risk för allvarliga komplikationer.

Mot bakgrund av mässlingens förvandling från "harmlös" sjukdom till en näst intill livshotande sjukdom, trots den höga  levnardsstandarden och den generellt goda folkhälsan, växer otvunget följande fråga fram: Kan det vara så att själva mässlingen i sig vanligtvis inte är så allvarlig, men kan bli allvarlig om den behandlas fel? Kan det vara så att den symtomatiska behandlingen med febernedsättande medel och antibiotika är den huvudsakliga orsaken till den allvarliga komplikationen med hjärninflammation - som i sin tur är den avgörande orsaken till att mässlingen anses så hotfull mot den enskildes, landets och världens hälsa att den måste utrotas?

5. Den kostnad sjukdomen ger för samhället.

Den huvudsakliga orsaken till att man i Sverige beslutade om vaccination mot bla. mässling var inte i första hand för att undvika risken att insjukna i hjärninflammation, utan hade helt och hållet samhällsekonomiska aspekter. Det skulle bli billigare för samhället att vaccinera bort sjukdomarna än att betala föräldrar som måste vårda sina barn i hemmet. När endast en minoritet av föräldrarna lyssnade till detta argument började man starkare poängtera risker för allvarliga komplikationer i samband med bland annat mässling och då framför allt hjärninflammation. Denna hotbild fick önskad effekt. Ser man dock till de uppgifter som lagts fram i denna rapport samt andra internationella forskningsresultat tycks den summa som samhället måste betala föräldrar hemma med sjukt barn ringa jämfört med kostnaden för alla livslånga biverkningar i samband med vaccinationer - till exempel psyko-motoriska handikapp med olika grader av mental retardation, autism, överaktivitet, nedsatt koncentrationsförmåga, allergi, sockersjuka. Till detta kommer också lidandet för den enskilde och familjen. När också den generella immuniteten tycks bli starkare efter genomgången sjukdom som mässling bör det innebära mindre sjukfrånvaro och mindre behov av sjukvård och mediciner under uppväxtåren och vuxenåldern.

Sammanfattning

WHOs nyligen uppsatta målsättning att till år 2020 försöka utrota mässlingen från vår jord kommer enligt omfattande undersökningar inte att lyckas(10a).

Denna studie tillsammans med olika rapporter från 10.000-tals andra mässlingsfall, behandlade av antroposofiska läkare, visar att de flesta barn genomgår en positiv utveckling efter mässlingen, både på kort och lång sikt.

Liknande rapporter efter vaccination saknas.

Under mer än 50 års erfarenheter bland antroposofiska läkare av mässlingsbarn finns inga allvarliga komplikationer med resttillstånd rapporterade.

Frånvaron av allvarliga komplikationer bland mässlingsbarn tycks till stor del bero på behandlingen, där den antroposofiska medicinen med sina läkemedel har möjlighet att stärka barnets immunsystem medan skolmedicinen genom framför allt febernedsättande medel och antibiotika försvagar det.

Olikheter i uppväxtmiljö med bland annat andra kostvanor, obetydlig användning av antibiotika och febernedsättande medel generellt vid infektionssjukdomar, individualiserat vaccinationsprogram, annorlunda förskole-och skolpedagogik kan eventuellt också ha betydelse för frånvaron av allvarliga komplikationer.

Flera forskningsresultat visar tydligt på allvarliga risker med massvaccination - bland annat fler insjuknade i spädbarnstiden och vuxen ålder vilket ökar risken för de allvarligaste komplikationerna och dödsfall. Ett nedsatt immunsystem och försvagat nervsystem efter vaccinationer ökar dessutom risken för senare allvarliga degenerativa och immundefekta sjukdomar. Folkhälsan tycks därmed kunna vara allvarligt hotad.

Järnastudien visar liksom andra rapporter att mässlingen vanligtvis innebär en mognadsprocess, psyko-motoriskt-socialt, men att också immunsystemet samtidigt stärks både specifikt och generellt.

En närmare granskning av vaccinationen mot mässling visar betydligt allvarligare risker för den enskilde och folkhälsan än vad myndigheterna vanligtvis brukar uppge.

Mot bakgrund av tillgängliga forskningsrapporter och andra officiella uppgifter tycks det, tvärt emot WHO:s deklaration, att fördelarna med genomgången mässling, rätt behandlad, är betydligt större än nackdelarna för den enskilde och därmed för folkhälsan.

Genomgången mässling tycks göra barnet friskare både på kort och lång sikt samtidigt som vaccinering tycks innebära stora hälsorisker både på kort och lång sikt.
 

Borde inte dessa relativt väl underbyggda påståenden undersökas närmare och samtidigt ligga till grund för de samhällsekonomiska beräkningarna?

Det går eventuellt att förstå att WHO med andra FN-organ vill satsa 4,5miljarder dollar på att utrota mässlingen i delar av Afrika. (Vad händer om man istället satsar dessa pengar på att förbättra kosten och de sanitära förhållandena, som är de avgörande orsakerna till minskad sjuklighet och eliminering av dödsfallen ). Men i västvärlden - varför försöka utrota en sjukdom som tycks hjälpa barnet i sin allmänna utveckling, en sjukdom som här i Sverige 1930 ansågs som en vanligtvis harmlös sjukdom?

Har de tekniska möjligheterna att framställa vaccin samt de enorma vinsterna för läkemedelsindustrin, överskuggat insikten om vissa sjukdomars grundläggande betydelse för människans utveckling?

Mycket talar för att människan måste få ha sina barnsjukdomar för att sedan med förnyade och stärkta krafter bättre kunna övervinna kommande svårigheter - både kroppsligt, själsligt och socialt!

Vinsten för folkhälsan och därmed samhällsekonomin tycks uppenbar.

Litteratur

1 . Denver Development Screening Test.

2 . Strauss M.Von der Zeichensprache des kleinen Kindes.Verlag Freies Geistesleben GmbH Stuttgart 1976.

3 . Lievegoed B.C.J. Entwicklungsphasen des Kindes.J.CH.Mellinger Verlag.Stuttgart

3. Auflage 1982.

4a . Kummer K-R.Masernverlauf in einer Kinderarztpraxis.Der Merkurstab. Heft 3;Mai/Juni 1992. 180-190.

4b . Husemann G. Neurale Komplikationen der Masern.Der Merkurstab. Heft 3;Mai/Juni 1992. 190-193.

5 . Rueggsegger P. Kinderpsychiatri nach Mass und mit Mass.Schule und Elternhaus 1987; 48 Heft 3.

6 . Goebel W. Glöckler M. Kindersprechstunde. Urachhaus 1984.

7 . Miller HG. Stanton JB. Gibbons JL. Parainfectious encephalomyelitis and related syndromes. Quart J Med. 1956; 25: 427-505.

8 . Miller DL. Frequency of complications of measles,1963.Br.Med. J. 1964; 2: 75-78

9 . Aarli JA. Nervous complications of measles.Clinical manifestations and prognosis. Europ Neurol 1974; 12:79-93.

10a. Tschumper-Wursten A. Abelin Th.Die Impfstrategien gegen Masern,Mumps und Röteln im Lichte der epidemiologischen Literatur.Institut fur Sozial-und Präventivmedizin Universitet Bern 1988. 153-154.

10b. Som 10a. 154-156.

11 . Douglas JWB. Ability and adjustment of children who have had measles. Br Med J 1964; 2: 1301-1303.

12 . Black FL. Fox JP.Kogan et al. Measles and readiness for reading and learning. Am J Epidemiol 1968; 88: 333-6, 359-367.

13 . Albonico H et al. Die Impfkampagne gegen Masern,Mumps und Röteln.Ein Zwangsszenarium ins Ungewisse.Der Merkurstab 1991. Heft 5: 338-339

14 . Gustafson T. Measles Outbreak in a fully immunized secondary school population. New Engl. J of Med 1987,316/13: 771-4.

15 . Se Albonico et al. ref.13.Personligt meddelande från Centers of Disease Control(CDC) juli 1989: 338-339.

16 . Lennon JL. Black FL Maternally derived measles immunity in era of vaccine protected mothers. J Pediatr. 1986; 108: 671-676.

17 . Pabst HF. Spady DW. Marusyk RG. et al.Reduced measles immunity in infants in a well vaccinated population. Pediatr Infect Dis J 1992 ;11: 525-529.

18 . Lauri E. Markowitz MD. et al.Changing levels of measles antibody titers in Women and Children in the United States:Impact on response to vaccination. Pediatrics 1996; 97 : 53-58.

19 . Centers of Disease Control(CDC) USA: Measles - United States 1984-1989;MMWR 1984-1990. CDC -USA: Measles Prevention:Recommendations of the Immunnization Practices Advisory Committe; MMWR 1989; 38/S-9: 1-18.

20 . Linde A. Lindberg A. Skall fler vaccineras mot vattkoppor? Läkartidningen 1997;94:1296-1301.

21 . Williams P. Hull H. Status of Measles in the Gambia 1981.Reviews of infectious diseases 1983; 5/3: 391

22 . WHO Kopenhagen; Expanded Programme on Immunization-Reporting of the Meeting of National Programme Managers;1989.

23 . Finley KH. Pathogenesis of Encephalitis Occuring with Vaccination,Variola and Measles. AMA Archives of Neurology and Psychiatry. 1938: 1047-1054. Miller HG. Stanton JB. Neurological Sequelae of Prophylactic Inoculation. Q.J.Medicine 1954; 24:89,1-27. Warren WR. Encephalopathy Due to Influenza Vaccine. AMA Archives. Int.Med. 1956; 97: 803-805. Neal JB. Encephalitis: a Clinical Study. New York:Grune and Stratton, 1942.

24 . Miller HG. Stanton JB.se ref.23.

25 . Coleman M. New Research Findings and Concepts in Autism.Proceedings,1980 Annual Meeting and Conference of the National Society for Autistic Children.Washington,D.C. 1980, 11.

26 . Poser CM. Neurologic Syndromes That Arise Unpredictably.Consultant 1987: 45-46.

27 . Adams RD. Victor M. Principles of Neurology. Second Edition.New York : McGraw-Hill, 1981. 658. Bender L. Burn Encephalopathies in Children. Arch. Pediatrics 1943;60; 75.

28 . Dietrich RB. et al. MR Evaluation of Early Myelination Patterns in Normal and Developmentally Delayed Infants. AJR 1988; 150: 889-896.

29a. Lagercrantz H. Den mänskliga hjärnans utveckling. Särtryck ur Läkartidningen 1985;82: 3189-3190.

29b. Lagercrantz H.se ovan.

30a. Gillberg C.Hellgren L. Biologiska faktorers betydelse.Barn-och ungdomspsykiatri.Kap.2 Natur och Kultur 1995.

30b. Gillberg C. Hellgren L.se ovan.Kap 2.

30c. Gillberg C. Hellgren L.se ovan Kap.2.

30d. Gillberg C. Hellgren L.se ovan Kap 13.

31 . Ciranello R. et al. Intrinsic and Extrinsic Determinants of Neuronal Development: Relation to Infantile Autism. J. Autism. 1982; 12:2 , 137.

32 . Buchwald G. Impfen - das Geschäft mit der Angst.1997. 207-212.

33 . Rönne T. Measles virus infection without rash in childhood is related to disease in adult life. The Lancet 1985; 1: 1-4.

34 . Albonico H. et al. se ref. 13.sid. 337.

35 . Schmidt R. Krebs und Infektionskrankheit; Med.Klinik 43, 1910, 1690-1693.

Schmidt R. Therapie und Prophylaxe Innerer Krankheiten, 2. Auflage, 1948.

Engel P. Uber den Infektionsindex der Krebskrankheiten, Wiener Klin.Wschr. 36, 1934, 1118-1119.

Engel P. Uber den Einfluss des Alters auf den Infektionsindex der Krebskranken; Wiener Klin. Wschr. 48, 1935, 112-113.

Sinek F. Versuch einer statistischen Erfassung endogener Faktoren beim Carcinomkranken. Zschr. Krebsforsch. 44, 1936, 492-527.

36 . Albonico H. Häufigkeit fieberhafter Infektionskrankheiten im Kindesalter in der Vorgeschichte von Karzinompatienten.Forschungsbeitrag der Vereinigung anthroposophisch orientierter Ärzte in der Schweiz. 1995.

37 . West R. Epidemiologic study of malignancies of the ovaries;Cancer 19, 1966,1001-7.

Wynder E. et.al. Epidemiology of cancer of the ovary; Cancer 23, 1969, 352.

Newhouse M. et.al. A case control study of carcinoma of the ovary;

Brit.J. Prev. Soc. Med. 31, 1977, 148-153.

McGovan L. et.al. The woman at risks for developing ovarian cancer;

Gynecol. Oncol. 7, 1979, 325-344.Pfleiderer A. Häufigkeit und Epidemiologie, in:

Zander A(ed. Ovarialkarzinom, Urban und Schwarzenberg, Munchen 1982, 7-21.

38 . Shaheen SO. et.al. Measles and atopy in Guinea-Bissau. Lancet 1996;347: 1792-1796.

39 . Ward BJ. Griffin DE. Changes in cytokine production after measles virus vaccination. Clin Imm Immunopath 1993;67: 171-177.

40 . Lagerholm J.Hemmets läkarbok. Wahlströms bokförlag 1930.

41 . Witsenburg B. Masern-sterblichkeit und Therapie. Der Merkurstab.1992 Heft 3:177-180.